Jag var med Emma igår. Min fina underbara Emma. Hur kan det vara så att det kan gå månader innan vi ses och när vi väl ses så är det som att ingen tid har gått? Vi är precis som vi alltid varit med varandra. Det finns nog ingen jag kan vara lika mig själv med som när jag är med henne. Rolle_90 och Amazing_ var hela mitt förra liv. Vi kunde prata dussintals gånger per dag. Prata hela kvällarna. Våra ideér spårade alltid iväg. Vi satt ihop hon och jag. Igår så for vi hem till henne, inte mitt och Emmas hem som är hennes föräldrars hus där det känns som att jag bodde mestadelen av våran tid ihop. Vi for till hennes lägenhet och kröp ihop i deras stora säng och såg en film. Och som vanligt kan jag inte sluta skratta när jag är med henne, vi har precis samma humor, förstår varandra utan att behöva säga någonting. Du är en gudagåva Emma Åkerström och jag älskar dig! Våran tid med apberget, åka raggarbil, smyga ut på kvällarna, Malå, ditt garage, alla fester osv, det är minnen jag aldrig kommer att glömma. Du gjorde mig till den jag är idag, du byggde upp min styrka när jag var så svag och långt nere. Din vänskap är guld för mig! Du vet att jag alltid finns där för dig.