Mina föräldrar. Mina föräldrar är underbara. Mina föräldrar är mina bästa vänner. Jag och mina föräldrar har inte alltid kommit lika överrens som vi gör idag. Jag hade ju min trotsperiod där allt var kaos i våran familj mest pågrund av mig tror jag. Jag minns så väl när jag var runt 14-15 år och och pappa var i Norge och arbetade och mamma skulle försöka ta hand om mig vilket var omöjligt! Jag och mamma skrek och gick inte alls ihop, jag brukade ringa till pappa och säga att nu drar jag hemifrån för mamma är dum i huvudet, och pappa var iNorge och kunde inte göra någonting haha. Men jag växte upp tillslut jag också och insåg vilka otroligt underbara föräldrar jag har!

Mamma är min bästa vän, det känns alltid så skönt att prata med henne, vi kan prata om typ allt, jag kan vända mig till henne när jag behöver hjälp osv. Min mamma är stark, lika envis som jag och har aldrig fel precis som jag haha. När jag och mamma ska visa vad som är rätt och fel blir det inte lätt eftersom ingen av oss har fel. Men hon är ändå min bästa vän. :)

Pappa är så otroligt snäll, nästan för snäll kan man tro. Är det någonting jag vill ha av mamma och pappa är det oftast pappa jag frågar eftersom det för det mesta brukar gå bättre då. Han hjälper alltid till och finns där när man behöver honom.

Tack ni två ni är underbara!